Idag har jag haft ångest. Jag brukar inte kunna kanalisera vart ångesten kommer från, men idag visste jag direkt. Ikväll ska jag hänga med mina bästa å det blir sista gången jag gör det på över 4 månader. På tisdag drar de nämligen ut på en resa (som jag unnar dem såså mycket). Så glad att resan äntligen blir av, då jag vet hur stor längtan har varit. 

Men. Vi ska ju inte bara hänga för att kramas hejdå. Bea fyller nämligen år idag, 22 år. Är så sanslöst glad över hur bra vän hon är och att jag får vara hennes vän. Vi skrattar åt samma saker, kan diskutera allting och fortfarande vara sams (då vi inte alltid håller med varandra), hon har de finaste ögon jag vet, hon har ett smittsamt skratt och finns alltid där när det behövs. Grattis Bea & hoppas att resan blir allt vad du tänkt dig.