Examensfirande 9 juni

Alla bilder i inlägget är snodda från Rebecca, Ann-Sofie, mamma och Ellinor. Eftersom jag inte hade tid att fotografera något under dagen..
 
Hej! 

Nu tänkte jag fortsätta där vi lämnade i senaste inlägget. Efter att Oskar hade friat (!), o efter att jag ringt upp och berättat detta för mamma & Johanna på FaceTime, så åkte vi och plockade upp Rebecca som redan befann sig i Kalmar. Vi hämtade därefter upp smörgåstårtorna i Lindsdal. Runt halv elva anlände vi till svärisarna som var i full sjå med pysslande av kalaset som vi också hjälpte till med. Innan vi drog igång med det så berättade vi dock om den glada nyheten, kramkalqs. 

Efter denna tillkännagivelse fortsatte vi med förberedelserna. Rebecca var så snäll och hjälpte massor. Efter klockan hade slagit 12 kom hälften av gästerna (främst från min sida) då alla är lika mycket tidspessimister som jag (utsatt tid var 13) när alla väl hade kommit, strax efter ett, så välkomnade vi alla och berättade om förlovningen igen. Blev ytterligare kramkalas innan maten serverades.

Vi avnjöt den goda smörgåstårtan och pratade om stort som smått. Vädret kunde inte varit bättre och sällskapet var det bästa. 

 
Ellinor och Rebecca hade fixat uppdrag till mig som gick sådär, tur att ”publiken” och min bästa hjälpreda Tindra kunde assistera och visa mig hur det skulle gå till. Så fint gjort oavsett och jag tror många skrattade gott åt att se mig shuffla... 
 
Efter detta var klart så hade jag (& Oskar) styrt ett quiz som gästerna fick göra som innehöll lite gott & blandat. Och poängställningen blev relativt jämn. Min älskade (fästman!) valde priset att vinnande lag fick ta efterrätt först..
 
 
Det serverades rabarber och äppelpaj med diverse tillbehör. Som Marie, mormor, mamma, Johanna och jag gjort. Kaffe intogs i värmen och kalaset avslutades med paketöppning. Och vilka paket sen! Pengar, flygbiljett, dagsutflykt kommande Skottlandsresa, vinglas, smycken, en bricka, blommor, skålar mm. 
 
 
Jag skulle avsluta med ett tacktal, men jag kunde väl säga en halv mening innan jag bröt ihop totalt. Jag tittar ut och ser alla som jag tycker om mest i världen, bortsett från ett gäng som inte kunde komma, nyförlovad med mitt livs kärlek, i mina svärföräldrars trädgård som jag trivs som fisken i vattnet och känner mig mer rik än någonsin. Att jag kunde få det SÅHÄR bra och ha så många människor i mitt liv som är så fantastiska och som var där bara för min skull. Då är det omöjligt att inte bli överväldigad av den tacksamhet som sköljer över en. 
 
 
Särskilt tack till Eva och Hans, Stefan och Marie. För allt ni hjälpte till med, för allt ni alltid gör för oss och för att ni är de snällaste jag vet. Ni är bäst. 
 
Avslutar med lite blandade bilder från dagen: 

Kommentera här: